Intetsägande människor är det mest provocerande som finns.
Först skrev jag ett jättelångt inlägg om varför jag tycker så, men det blev alldeles för djupt.  

Först, höhhö, Joaquin Phoenix har blivit tjock och konstig.
Sen, jahaa, Joaquin Phoenix är något slags geni och ställer egentligen
brunnsdjupa existensiella frågor medan han spelar oss ett spratt.
Nu, höhhö, Joaquin Phoenix har blivit tjock och konstig.

Jag bestämmer.
Här nedan ser vi bilden på en partyfin liksom pepp tjej med jättebra
lördagskvällsplaner och en intensiv, lite voldermort-aktig plutpose.



Här nedan ser vi en tjej som istället somnade framför Krig och fred.




Här ser vi en bild på Anold Schwarzenegger.

Låt oss säga att jag har ett lite alternativt höstlov.

Ett höstlov mestadels präglat av 590kilosben, huvudvärk, feber, yadayada.Jag är alltså sjuk. Och skrämmande nära att beställa alla möjliga sorters matlagningsprodukter de säljer på tvshop. Mitt största problem just för tillfället är att tvdosan ligger i andra soffan, vilket lika gärna kunde vara i Uzbekistan eller typ i Flen. Orsaken till att jag blivit sjuk kan diskuteras. Jag väljer dock att anklaga en småväxt liten kvinna. En småväxt liten kvinna som johannes valde att svinga runt på dansgolvet en kramgo natt i sthlm i fredags. En småväxt liten kvinna som senare berättade att hon pga sjukdom var nykter. En småväxt kvinna vars knä jag senare skulle somna in i, i en taxi påväg någon stans dit vi aldrig hamnade eftersom taxichaffisen gjorde det kloka valet att slänga ut oss av hygieniska skäl. Dock tror jag, och hoppas, att jag inte kräktes på den lilla kvinnan, vad jag minns var hon väldigt rar. Som straff för vårat (mitt) besvär placerade hon i alla fall ett bråkigt litet virus någon stans på josefins fuskpäls jag både lånat och spytt ner för att detta sedan skulle vandra sig ned till valfri slemhinna för att sedamera bryta ned mig bit för bit tills min fysik förvandlats till en rotfrukts.

Så länge jag har varit ungefär lika mosig i huvudet som i kroppen har det ju i alla fall kännts relativt logiskt att bara ligga och sysselsätta mig med allt man kan göra utan att varken röra sig eller tänka. Det som hänt nu är att kroppen fortfarande är seg, men jag har fått tillbaka lite utrymme i mitt huvud. Jag har alltså förstått hur tråkigt det faktiskt är att vara sjuk.

Jag har nu haft samma mobiltelefon sedan augusti 2008, vilket för mig är ett långt ledande rekord. Den har jag haft via någon sorts superdeal/abbonnemangsgrej via telia som jag i det stora hela ver relativt lite om. Igår när jag hade nått toppen av uttråkan ringde jag till telia, kanske mest för att prata med någon, kanske mest för att kolla upp hur saker och ting ligger till med mitt abbonnemang. Det jag då fick veta var att jag redan för ett år sedan fått erbjudandet om att gratis byta upp mig till en mycket bättre mobiltelefon i princip gratis. Det tänker jag alltså göra och varför jag berättar om det är främst för att jag nu i skrivande stund för över alla bilder/filmer jag samlat på mig i den de senaste åren. Det får bli någon form av nostalgiinlägg när jag orkar ladda upp allt här. Ännu ett inlägg och snart kommer fler, håll ut.